Är det så här jag vill att min framtid ska se ut?
Vad alla lärare vill höra
3:ans spårvagn, mellan Brunnsparken och Kungsportsplatsen
Två tjejer ~17 står och pratar om det senaste provet.
Tjej 1: Asså, jag tyckte provet var alldeles för svårt! Hon tog inga frågor om det som stod i boken.
Tjej 2: Nä, jag vet! Hon kan ju inte förvänta sig att man ska lyssna på lektionerna... Det gör man ju bara inte!
Snälla tomten, kan jag få en ny mobil?
Non vitae sed scholae discimus
Alltså, nog för att min mor är hur snäll och omtänksam som helst och inte vill annat än att jag ska ha det bra o trivas här så GÅR HON MIG PÅ NERVERNA!!!! GAAHAHAHAHAH!!! JAG BLIR TOKIG!!! Det är ju så när man kommer hem och hälsar på föräldrarna. Ett tag, några dagar, är OK, men sedan....har man en gång flyttat hemifrån så är det svårt att vara inneboende igen. jag klättrar på väggarna helt enkelt. Egentligen borde jag ta med mig mina böcker och gå o läsa någon annanstans, men det blir lite svårt med hunden då. Han måste ju ut och ha sitt också o jag vill inte lämna över honom till mor. Sedan har jag varit sjuk och att sitta på ett bibliotek med en hosta á la storrökare är inte en upphetsande tanke. jag bjuder INTE på den, även om jag i annat är ganska friskostig och inte brukar ta något extra för sådant. Så....jag sitter alltså på kammaren hemma hos mor och försöker läsa men blir tokig. Sedan är det ju den där julklappen till henne som jag måste bli klar med...ska försöka hitta tid att färdigställa denna så gott jag kan och sedan ta med mig den till moster på söndag tillsammans med en pava vin då jag ska hjälpa henne att klä julgranen. Hon ska hjälpa mig med slutfinishen. Det blir finfint det!
Åh...om 1 vecka kommer min underbara Långben hit till mig!!!! JAG LÄNGTAR!!!! Det ska bli så härligt!!! Då får jag äntligen vara nära henne igen, känna hennes kropp, hennes lukt, ja hela hennes väsen alldeles tätt, tätt intill mig....himmel vad tokkär jag är i denna kvinna!!! Hon är den finaste.....
Sedan kommer ju goda vänner hit på nyår också och det ska bli helskoj! Att få avsluta detta år och börja det nya tillsammans med de som jag tycker så mycket om ska bli roligt! En avspänd nyårsafton med tevligt sällskap, det är så jag vill ha det!
Ok, färdigbloggat för denna gång...back to business...
En snabbis
Ja, nu kom Far Luta hem så jag lär väl umgås med honom lite. Så detta inlägg blev tråkigt, jag ber om ursäkt. Men jag hoppas ni har överseende. Ska bättra mig. Men man uppskattar ju inte det goda om det är konstant liksom. kroniskt på någe vis. men jag ska iaf säga att det var huuuuur svårt som helst att skiljas från Falun och Långben igår...uschamej...saknar henne SÅ! Men snart får jag träffa henne igen, pussa på henne och hålla om henne...myyytitt!!
Luciafirande i Gruvan
Onsdagsmix!
Ja, jag har ju lovat att vara mer flitig på bloggen denna vecka eftersom skrivningus majorus är klar. Så då måste jag ju hålla det också. Idag har varit ännu en flitig dag...ojojoj, så mycket jag har hunnit med. Framförallt är Sundin-arbetet färdigrättat nu. Aida, eller kanske jag ska säga Pehra....Göta är har kluddat färdigt nu. Skönt. Men jag måste erkänna att jag saknar våra arkivsessioner...in i hemligrummet, gräva i gamla anteckningar från ett annat sekel, fika, skriva lite, äta lunch, skriva och bläddra lite mer, fika, kolla på hundarna genom fönstret, fika, slå ihop böckerna för att sedan gå hem och känna sig nöjd med dagen. Det var mysigt. Kom du ihåg, vi fick uppleva första snön tillsammans. Det var fint. Minnen...
Men nu skapar jag nya minnen. Idag har jag och Barb förhoppningsvis skapat nya minnen, inte bara tillsammans, utan även för andra...ja, de får väl se vad vi har pysslat med ;) Roligt var det iaf! O så har vi bakat lussebullar! Det är lite av en tradition vi har och det är mysigt. Mitt i allt kommer min Långben på överraskningsbesök och oj vad glad jag blev!! Hon är så fin...min Långben. Jag är så glad i dig!! Just nu ligger hon och sover....önskar jag kunde vara hos henne, men hon behöver sova en hel natt utan avbrott. Natten som var blev inte som vi hade tänkt oss. Min hund är inte bra i magen och hade diarrée....så det blev en del turer ut på promenad och en hel del oro. Den finns fortfarande som en klump i magen och jag kan inte komma ifrån att tänka på att han inte är någon ungdom längre....min lilla Blomberg...om du bara visste vad jag älskar dig. Och tanken på att han snart inte kommer att finnas hos mig gör så ont, så ont....Näe, jag kan inte skriva mer om det för då börjar jag gråta och blir ledsen. Usch.
Imorgon är det sista dagen i skolan innan jul. Det ska bli skönt...of course har jag mycket att läsa över julen men jag kommer att ta mig några dagar kring nyår och bara vara ledig och umgås med mina älskade vänner och flickvän som kommer till mig då. Det ska bli sååååå roligt!!
Imorgon är det Lucia...ska iväg till Gruvan i Falun o kika på henne nere i gruvgångarna vad jag förstår....det blir den märkligaste Lucia jag någonsin har varit på. Men också den mysigaste...för jag kommer att vara där med min rumpkulla. Spännande...
Ja, just det, jag höll på att glömma en sak. Go´vänner...ni kanske minns att Luddet somnade på en föreläsning häromdagen? Ja, jag vill helst förtränga denna pinsamhet, men det är svårt. Tänkte bara ge ett litet smakprov på en mening som är typisk för denne föreläsare...om jag säger så här...vad menar han egentligen?
"Ett kvalitativt styrelsesätt som på något vis blir legitimt"
Eh...ja, just det...fattar ingenting...detta är rena grekiskan för mig och inte undra på att jag somnar, jag fattar ju inte vad karln säger.
Tillbaka till verkligheten
Idag hände dock något främmande för Luddet. Jag somnade nämligen på en föreläsning....ja, det är sant. FY FAN VAD PINSAMT!!! Trodde aldrig att jag skulle göra det men jag kände hur ögonlocken blev tyngre och tyngre...jag lutade huvudet mot handen och tittade ner på papperet och låtsades vara väldigt upptagen med att anteckna och trodde att ingen skulle märka något. Ja, i min enfald trodde jag det. Plötsligt kände jag hur jag hoppade till och tittade förvånat och lite generat upp (jag satt för övrigt längst fram i klasrummet alldeles framför den stackars föreläsaren). Jag hade då tagit en mikrotupplur på några sekunder, vilket var ganska bra för jag belv VÄLDIGT pigg och alert. Det som var mindre bra var att jag nog inte var så diskret som jag trodde eftersom mina vänner som satt bakom mig gav mig några fnissande kommentarer i pausen. Det som heller inte var så bra var att jag i mitt sömngångartillstånd hade suttit och "målat" över ett stycke i mina anteckningar som jag i trötthetens värld tydligen hade ansett inte skulle vara där, att de var onödiga och att dessa bokstäver behövdes fyllas i med bläck. Mycket omsorgsfullt gjort var det också. Så där satt jag med röda kinder, pigga ögon och oläsliga anteckningar. Dumt.
Så...nu ska jag försöka vila lite. Men bloggen kommer att få lite av en revival eftersom jag nu inte behöver sitta och skriva om Sparta, Frankerriket och Egypten längre. Vi får väl hoppas på det iaf. Får jag inte godkänt på detta arbete så kommer PMS-kossan i mig att bena i den situationen lite längre fram och då go' vänner skulle jag råda er att ta fram er telefonkatalog, leta upp numret till Hinseberg och lägga in det i er adressbok för det kommer att behöva användas ett tag framöver.
GAAAAAHHAAAA!!!!!
Men det fina i kråksången är ju att jag har min fina, fina Långben och hon gör mig så glad! Mitt i all skolångest är jag så dunderkär i henne så det gör inte så mycket att det fuckar med skolan...nej, det här ska nog gå bra. Nu när jag tänker på henne så känns allt mycket bättre. Jag ska fixa det där Frankerriket, England och Inka så ska jag bli lugna madame sedan och bara pussa och gosa på henne!!! Så...lukta lite på Hugo Boss woman och back to business....
Den lilla sjöjungfrun?
Barb o jag hade några längder kvar då den gamla och ganska yppiga damen som simmade med oss skulle kliva upp ur bassängen. Hennes sällskap (dotter?) hade precis gått upp för stegen innan den gamla damen och stod och väntade. Att jag såg detta som jag snart ska berätta om berodde på att jag simmade mot det håll dessa kvinnor var och befann mig ganska nära också (vilket jag nu önskar att jag inte hade varit).
Sagt och gjort, damen klättrade också uppför stegen och då hon hunnit upp för stegen tittade hennes medsimmerska storögt på henne och väste: - Brösten!! Den gamla damen hörde inte riktigt utan sa: -Va? Den yngre kvinnan tittade menande på den äldre och väste igen, lite högre: - BRÖSTEN!! Den äldre tittade ner och såg då till sin förskräckelse (och det kan jag säga att jag gjorde också) att hennes baddräkt hade hasat ner...nedanför brösten som så vackert hängde, dinglandes i det fria. Jag trodde jag skulle dö och det tänkte nog den gamla damen att hon också skulle göra. Jag tittade bort men såg i ögonvrån att hon inte riktigt visste hur hon skulle göra. Skulle hon släppa taget om stegen och dra upp baddräkten med den påföljden att hon då också skulle dratta baklänges tillbaka ner i bassängen eller skulle hon kliva upp de sista trappstegen med blottad barm? Hon valde det sistnämnda och skyndade sig sedan illa kvickt igenom simhallen mot duschen...Usch, vad jag tyckte det var jobbigt. För hennes skull men kanske mest för min egen. Jag vet hur sånt där känns efter en uppspolning på land när jag var på semester för några år sedan och då min bikiniöverdel for av. Onda minnen kom alltså tillbaka. Ja...uppfläkta muffar i bastun eller nakna tantbröst i bassängen....jag vet inte vad som är att föredra.
Förresten...
Julkalendern kl.7 en tisdagsmorgon
Nu sitter jag här i soffan..med en tallrik med fil och müsli, insvept i Långbens täcke och har nyss tittat på årets julkalender. Okristligt tidigt dock...gäsp...en god vän ringde och väckte mig med sin ljuva stämma.Vi pratade i telefon i natt och bestämde oss för att kliva upp o titta på årets julkalender tillsammans idag. Bra initiativ tycker jag nu, men hade du frågat mig för en timme sedan hade jag kunnat betala för att få sova ett tag till. Sov inte bra i natt...känns som att jag bara har legat och vänt o vridit på mig hela natten och inte sovit en blund. Tror att jag har blivit beorende av att sova med Långben...med henne sover jag alltid bra, inga mardrömmar och inget kastande av och an. Med henne är jag lugn. Hon ringde för övrigt nyss...mmm...vad härligt att höra hennes röst, hennes skratt och söta ord. Den här dagen kommer att bli bra. Ännu bättre kommer den att bli när jag har fått klippt och färgat mig (vilket ska ske 10.45)...härligt!!! Den där 1 cm-utväxten skrattar just nu åt mig...men jag skrattar tillbaka och säger med triumferande röst att utväxten kan räkna timmarna nu för sen är den ett minne blott. Simning med Barb sedan...ska bli skönt. Det har blivit liksom en ritual det där med våra sim-träffar. Det är en strikt procedur som genomförs. Först in i duschen där vi småpratar om lite ditten o datten, sedan ner i bassängen där vi avverkar 1000m av bröst- och ryggsim, sedan in i duschen igen. Därefter går vi till bastun där vi avhandlar merparten av vårt samtal o när det blir för varmt sätter vi oss i "för-bastun" och coolar ner lite och fortsätter samtalandet. Sedan är det duschen igen för att sedan gå o klä på oss. Allt detta sker exakt lika varje gång o det är så mysiga stunder. Jag älskar dem! Det som är liiiite bekymmersamt eller vad jag säga är hur en del kvinnor är i bastun. Ja, det lägger sig helt ogenerat på bänkarna och fläker ut sig så att man ser i princip ända upp till halsmandlarna på dem...ja, just det. Man ser UPP till halsmandlarna från....ja, ni vet. Man ser DET *rodnar lite lätt*. Lite smått jobbigt känner jag. Även om jag älskar denna del på kvinnokroppen så vill jag inte behöva se ända in i minsta veck på främmande tanter. Ja, flickor också för den delen. Nu kanske du tänker - Ja, men låt bli o titta där då. -Ja, säger jag, så skulle man ju kunna göra.