tarmluddet

Satte...jorå, närå...nu fick Luddet svar på tal. Kung Bore släppte ner årets och även de två föregående årens mängd av snö ner över Dalarna idag. Det är knallmycket snö! Så jag kan inte klaga. Men det gör jag ändå, för jag har skottat HELA Gården idag, med en platt skyffel (!) *hmpf*, så nu är jag alldeles ledbruten...*hynn om* Men vad gör man inte för att kunna ta sig in och ut ur sitt eget hus? Den stora skyffeln har någon av mina hyresvärdar så vänligt kört över så den är alldeles platt och totalt oanvändbar...så jag tog lill-grabbens skyffel. Han är 5 år. Inte så stor alltså....skyffeln menar jag.  Mina hyresvärdar kikade ut medan jag stod där och svettades med en mini-skyffel á la pygméstorlek, log uppskattande och konstaterade att de nog kanske måste köpa en ny skyffel. Ja, muttrade jag...det BORDE ni verkligen göra. Jag skottar så gärna, bara det finns en riktig skyffel...då köper vi en imorgon, sade dom. Ja, så nu är Luddet första snöskottare på Gården..ja, hon är nog första på lite av varje om sanningen ska fram. Krattning, rensa ogräs, rensa rabatter...Om man säger så här, hyresvärdarna och jag ser olika saker och har liksom lite olika prioriteringar. Men...man gör ju olikt. Det har jag alltid sagt. Det är tydligt det.

Oh, vad glad jag är! Har precis pratat med min finaste Långben och hon hade varit så orolig över mig ikväll. När vi skildes åt efter trevlig samvaro hemma hos mig gick jag en promenad med Olle Blomberg och det var alldeles mörkt o kallt ute. Tilläggas bör att jag gick runt kyrkogården med endast ett par dönickar som vittnen ifall det skulle hända något. Men det enda som hände var att Blomberg blev ett hekto lättare. Nåväl, hemma igen så skulle jag ju ha tänkt på att sms:a  till Långben att jag var hemma i ett helt stycke, utan att ett hår hade krökts på mitt huvud, men det gjorde jag inte. Någon timme senare så pratade jag i telefon med min kära KFIB-vän och så tutade det i luren. Jag knäppte över och då var det Långben som var alldeles upprörd och orolig över vad som hade hänt med mig. Hon hade skickat sms och ringt på mobilen o inget Ludd som svarade (min telefon var på men tydligen helt utan mottagning som det verkar). Så Långben hade inte kunnat somna utan låg och var orolig över Luddet....Lilla gumman, du var så orolig och jag blev så rörd och glad över att du tänkte på mig när jag var ute nattvandrade och att du var mån om att jag skulle komma hem helskinnad....tack. Och tack för att just jag fick dig i mitt liv. Du är mitt ljus i nattvandringen. Och ja, jag ska vara en duktig skolflicka nu...iaf skriva klart om Egypten innan jag steppar iväg till sängen..

Så...nu ligger de där hemska historieböckerna och talar till mig...de viskar om hårt studerande, om att slå upp ord i lexikon som man inte förstår, om att det är dags att slå knut på hjärnan o känna härdsmältan närma sig. Ja, jag vet, det är hemskt när böcker talar till en på det där viset. De borde vara lite mer vänligt inställda. Kurslitteraturen borde lära sig lite av skönlitteraturen för de böckerna viskar lite mer så här: läs mig och du kommer att känna dig avslappnad, läs mig och du kommer att få en ljuv flykt till en annan värld, läs mig och du känner ett välbefinnande. Ja, sannerligen är det så. Fram för mer skönlitteratur i kurslitteraturen. Kunde man inte ha fått läsa till exempel Herman Lindqvists böcker istället? Särskilt nyanserat hade det kanske inte blivit men bra mycket roligare.

O så har snön kommit till Falun...vaknade imorse o såg att det var alldeles vitt ute och snön yrde. Jag yrde tillsammans med den och var glad. Jag tycker om snö. Nu är bara frågan....hur länge kommer den att ligga kvar? Ja, säkert inte så länge JAG vill att den ska vara kvar. Det var bättre förr. Ja, nu är ju inte jag lastgammal men jag är tillräckligt gammal för att se skillnaden på vintern då jag var yngre och nu. Det är faktiskt tveksamt om man kan säga att vi har vinter nu. Skridskosäsongen är nästintill obefintlig och snö på julafton...suck...jag säger som Askungen...vad är väl en bal på slottet (läs: snö på vintern)...säkert tråkig..o trist...o....o....allldeles underbar!!

Vaknade med Långben imorse igen...sååååå mysigt! Jag ville aldrig kliva upp och att en helg kan gå så fort...jag vill vara med henne hela tiden! Hon gör mig så glad =) O vad vi har skrattat denna helg! Hohoho, mina magmuskler är helt ömma o fortsätter det så här, ja då lär nog jag leva i ett par hundra år till...o ha väldigt roligt under tiden också!

Hmm...o så var det det här med skolan också. Ja, det känns inte helt bekvämt att ta in det fakta att jag har apmycket att göra som jag inte VILL göra. Att det ska vara så svårt att sätta lite fart och faktiskt bli klar med detta. Jag vet ju att om jag bara piskade på mig själv lite så skulle det ju vara klart på 1-1½ vecka. Men nähä då, det går inte för Luddet. Istället sitter man där sista dagarna med svetten droppandes ner på tangentbordet, en ångest som trycker över bröstet och en halvt urdrucken pava vin. Men så brukar det ju gå bra också...peppar, peppar...Men turen håller kanske inte i sig för all tid och evighet så det är nog bäst att jag sätter lite fart. Men först tror jag att jag måste tanka i mig lite mat och en kopp kaffe...

Förresten tycker jag att jag skrev mycket roligare inlägg förr...ska slipa på det där. Tycker liksom att jag har tappat stinget...men wått dö häck, några dagar till så har jag den där förbannade gör-klart-skolarbetet-annars-blir-du-ingenting-o-så-slutar-det-med-att-du-blir-hemlös-blåslampan efter mig och då kan ni ge er på att det blir blogginlägg av värsta kaliber. Min död andras bröd. Eller nåt...

Jag är benägen att hålla med min vän, Barbadensis...våra liv verkar onekligen gå hand i hand. Hon har träffat en supermysig tjej och är sådär härligt kär o galen och nu har JAG, lilla petit moi, träffat en sådan fin, söt, smart, rolig, härlig, dansant och långbent tjej som gör mig såååå glad!! Just nu känns allt så bra, så skönt och så rätt! Man skulle kunna tro att detta är ett den där kontaktannonsen jag satte in för några inlägg sedan, för hon stämmer ju så bra in på den personen jag sökte, men det var mina fina vänners förtjänst. Helt och hållet. Fast ett mail som spelade på en del dans-strängar gjorde kanske sitt till också ;) Och Aida...nej, den personen jag beskrev i min kontaktannons, som vi för enkelhetens skull kan kalla Långben, är INTE tråkig. Den personen jag beskrev (och som tydligen existerar i verkligheten också) är ju en sådan jag vill ha, någon som förgyller min tillvaro, inte tråkar ut den...men sedan så går ju du och jag på varsin sida gatan, om man säger så. Du är ju, gud bevars, ute efter en hårig typ med skägg och, ja....en SÅN. Vi har helt enkelt olika preferenser och spelar liksom för olika lag. Som vi alltid har sagt; man gör ju olikt ;) Och tur är väl det...annars hade jag ju inte fått ha Långben ifred, för då hade säkert du varit där o tallat lite. Ja, Blyger o Aida, ni VET inte vad ni går miste om....men ni skulle kanske säga detsamma till mig?

Så...vad har denna dag haft i sitt sköte då? Ja, ingenting än så länge *blink, blink*...Närå, jag var o simmade i morse och jag tror bestämt att denna ljuvliga kvinna, som jag har beskrivit ovan och som upptar mina tankar, har gjort så att jag förlagt min hjärna någonstans. Jag hade kommit till badhuset, bytt om och stod precis o skulle sätta på duschen o insåg då att jag hade glömt handduken. Jisses, vilken tur att jag inte hade hunnit blött ner mig! Så det var bara till att svida om igen, steppa ut till receptionen och säga att jag kommer tillbaka om en stund, jag måste hem och hämta min handduk. Kvinnan bakom disken log, skrattade och tyckte att det var då för väl att ajg kommit ihåg det innan jag hade badat. Så jag åkte hem och hämtade den...sedan åkte jag hem till Barbadensis för att vattna hennes (eller snarare mina och hennes Lööövs blommor som är på kollo hos B). Kände då att jag saknar min vän...KOM HEM SNART!! Jag längtar efter dig!!

Jag har funderat på en sak som min föreläsare sade i tisdags...föreläsningen hette "Afrikas äldsta historia" och då pratade han om att Sahara sågs som en barriär av folk utrikes ifrån men av de som bodde där, eller omkring där, sågs Sahara som ett hav, som vilket som helst. Eftersom folken där hade skippat hästar och använde sig av kameler istället som är så mycket tåligare eftersom de kan vara utan mat och vatten så länge. Ja, lång utläggning men nu kommer jag till det jag funderar över....föreläsaren sade nämligen: " Kamelerna kan ju inte reproducera sig utan människornas hjälp"...ehhh...va!? Hur uppstod kamelerna från början då, hade jag lust att fråga. Jag menar, de kan ju inte helt plötsligt bara ha funnits två kameler som människorna hjälpte att föröka sig. Elller? Det där övergick mitt förstånd. Men jag kände att jag inte riktigt kunde avbryta mitt i föreläsningen och fråga det, speciellt inte som att denna föreläsning var filmad och direktsändes till distans-studerande ute i olika delar av Sverige...men jag måste faktiskt skicka ett mail och fråga den här mannen vad han menade med detta, för jag kan liksom inte släppa det här. Det är ju faktiskt så stor fråga hos mig att jag till och med måste skriva om det i min blogg. Men alltså....VARFÖR kan inte kameler pippidula då? Är det de där pucklarna som är ivägen eller vad är det? O hur gör människorna för att hjälpa till? Hade de utvecklat stuterikunskaper/verksamhet redan då? Jisses, ja jag undrar jag....

 

Late night you are sleeping, I'm lying here beside you
And just by looking at you I get a rush that I can't explain
I feel you're reaching for me, sorry I didn´t mean to wake you
But you just smile and pull me closer

What a perfect time to open my heart, and say what's on my mind
'cause I want you to know that every day and night I wanna spend it with you
Oh, but words are never really enough

Hear me now

I can't get enough of you, that's a fact
It's just the way you move me, you groove me, you do that to me
I don't ever wanna stop
When I'm down you bring me up
I'll touch the sky, baby I can't get enough of you

Oh man, you drive me crazy, even though you just try to love me
No one's ever touched me, you got a way that I can't explain
You don't need to say you love me, I can see it in your eyes
I'll never let you leave, now

You turn the music on when you give me that smile
You care like no one else, can't belive that you're mine
I'd lost my faith in love, and then I met you, baby
I almost can't belive that it's true

Hear me now

I can't get enough of you, that's a fact
It's just the way you move me, you groove me, you do that to me
I love everything you do, I'll always be with you
How easy you please me, baby believe me
I don't ever wanna stop
When I'm down you bring me up
I'll touch the sky, baby I can't get enough of you

Can't get enough of you...

Oh, you make me feel so real
You let me be who I am
I just love you man
Now I can't...

I can't get enough of you, that's a fact
It's just the way you move me, you groove me, you do that to me
I love everything you do, I'll always be with you
How easy you please me, baby believe me

I can't get enough of you, that's a fact
It's just the way you move me, you groove me, you do that to me
I don´t ever wanna stop
When I´m down you bring me up
I'll touch the sky, baby I can't get enough of you

Så...då var tentan skriven o klar...jag hoppas att jag klarade den. Det känns så iaf. Hämtade hunden hos dagmattarna och gick hem. Som brukligt när jag har avklarat något viktigt så skämmer jag bort min själv lite. Jag lagade min favoriträtt (rotsaker i ugn  med en köttbit, lite sås, sallad och vin), tände ljuskronan och lite andra ljus och bara mös...Det var härligt! Denna kväll har gått i vilandets tecken  och jag har försökt att dämpa överhettningen i min hjärna. Dock fick jag en lättare blodtrycksförhöjning när jag såg att mitt hem lystes upp av blinkande blåljus (!). Jag tittade ut och fick se en polisbiloch ett flertal poliser ute på gatan. Tilläggas bör att jag är skiiiiiiträdd för poliser. Varför vet jag inte. Samtidigt sade min hund att han ville gå ut så det var bara att se skräcken i vitögat och gå ut till dessa uniformerade grobianer. Som tur var så hade jag en god vän i luren under passagen förbi poliserna så jag kunde tillåta mig själv att andas iaf.

Vet inte om den där promenaden tog ifrån mig mitt förstånfd ännu mer för nu sitter jag och har TV:n på med en massa flamencomusik på spanska....ehh....ja just det. Fast telefinsamtalet med spanjorskan tidigare ikväll kan ha inverkat. Ska ev. träffa henne och hennes spanske pojkvän imorgon....morr...håller på att lär henne om de svenska traditionerna så jag uppmanade henne att besöka en kyrkogård imorgon. Kanske ska vi träffas då eftersom hon troligtivis kommer att besöka kyrkogården utanför MITT hus då. Med sin spanske pojkvän. Suck...

Jag tittade precis upp. Det snöar ute. Det är något speciellt med den första snön. Som Kishti skulle ha sagt: Ett hallelujah moment!!!